Recension: The Addams Family

The Addams Family är en musikal av Andrew Lippa som var roligare än väntat och fylld med fyndiga skämt och otroligt bra musik. Jag är inte mycket för betygssystem i form av ett visst antal stjärnor eller en siffra på en skala, så därför blir det en recension i textform så får man forma sig en uppfattning utifrån det. Musikalen handlar om familjen Addams som bor i ett kråkslott mitt i Central Park i New York. Men det finns ett hot mot familjen: Wednesday Addams har nämligen vuxit upp och blivit kär i en kille från Ohio i ljusblå jeans och collegejacka. Handlingen tar oss igenom det komiska och laddade första mötet mellan Wednesdays och Lucas familjer. 

Musiken har spelats flitigt på min Spotify sedan albumet släpptes och det är en av mina stora drömmar att kunna leverera Wednesdays solo "Pulled" på ett värdigt sätt. Någon som verkligen gjorde detta nummer rättvisa är Carrie Hope-Fletcher som sätter varenda not genom showen och ger karaktären lagom mycket galenskap. Den stora stjärnan i showen var dock Cameron Blakely som briljerar som Gomez Addams och konstant använder hela kroppen för att gestalta den passionerade spanskinfluerande mannen som står för flest skratt i showen. För mig bar han upp hela föreställning och imponerade stort med sin närvaro och komiska timing. Något som var extra roligt är att skådespelaren som spelade Pugsley är storebror till en tjej på min skola och porträtterade honom som den irriterande lillebrodern med en förkärlek till tortyr. Någon annan som lockar till många skratt i showen är karaktären Lurch som utan att tala ett enda ord charmar publiken totalt. Måste ses för att uppskattas! Som vanligt blir jag helt förälskad i Wednesdays stora kärlek Lucas som spelas av Oliver Ormson, väldigt uppskattad casting där ehe.. 

En överraskning som uppskattades enormt var att Fester bryter "fjärde väggen" och pratar med publiken på ett relevant sätt. Han skojar vid ett tillfälle om Trump vilket erbjuder publiken att relatera till handlingen på ett personligt plan vilket är ett genialt drag. 

Trots roliga skämt visar musikalen upp teman som jag anser borde att fler borde applicera i sitt liv - och det säger jag inte bara som den teaternörd jag är. Gomez och Morticia visar upp en kärlek som är lika stark som någonsin, trots mindre problem, som påminner att man aldrig borde tappa den passion man känner för sitt livs stora kärlek. Morticia själv karaktiserar känslor som en mamma kan relatera till och påminna döttrar om hur ens egen mamma kan känna. Och i centrum ligger såklart den melakoli som finns i att se sina barn växa upp och börja sitt eget liv. Men musikalen lyckas visa upp alla dessa känslor på ett lagom komiskt och laddat sätt men visar även att de är en så stark familj att de alltid kommer hålla ihop medan Lucas familj visar att det aldrig är försent att ändra sina sätt, vilket lämnar publiken med en känsla av hoppfullhet.

Kan varmt rekommendera att se musikalen om man vill ha humor, bra musik och något lite annorlunda från det man kanske är van vid. 

 

Liknande inlägg

Kommentera här: