Moa Katarina Nilsson

Hurtig och klumpig
Blev överväldigad av lusten att ge mig ut och jogga för några kvällar sedan helt plötsligt runt halv nio!
Så gav mig ut i mörkret med reflexväst och pannlampa. Och det går jättebra! Andningen går bra, mina vader blir inte stumma och kroppen känns frisk. När jag sprungit strax över 1 km bort så vänder jag och ska springa tillbaka. Hinner bara några hundra meter innan jag möter en bil som har helljuset på. Eftersom han kör så långt ut på vägen så går jag ut lite (tycker dock att han borde ha sett mig och kunnat köra in mot mitten av vägen då det inte var någon annan trafik alls... hade faktiskt både pannlampa och reflexväst). Ser inte att skillnaden mellan den asfalterade vägen och gruskanten är ganska hög eftersom jag är bländad av helljuset ifrån bilen så trampar mitt på och ramlar. Vrickar foten. Låg där mitt i mörkret på en väg utan gatulyse och är arg över att ha skadat mig och rädd för att ha skadat mig så pass att jag inte lan ta mig hem. Har sån tur med mig mobilen men har inga pengar... Visste att ingen där hemma kunde hämta mig ändå eftersom alla med körkort druckit glögg, vin, snaps eller öl så försöker mig på att gå hem - eller ja, försökte först fortsätta springa men det var väldigt korkat : gick inte alls! Svor och pratade för mig själv på vägen hem men hade inte så jätteont i foten (adrenalin?) så gick den dryga kilometern hem. Lindade foten hemma och smörde på någon salva som skulle vara bra. Dagen efter är foten jättesvullen och gör ohyggligt ont. Kul att när joggningen för en gångs skull går bra så skadar jag mig ...
Sitter nu hemma och har träningsabstinens. Foten är dock mycket bättre nu efter tre dagar men ska nog inte springa på den riktigt än... Eller?
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress